Jobben finns där ledningarna går
Sverige är inne i en intensiv utvecklingsfas där elnäten behöver en omfattande utbyggnad och förnyelse över hela landet för att möjliggöra energiomställningen och möta de nya kapacitetsbehoven.
Elförbrukningen i Sverige ligger i nuläget på cirka 140 TWh per år. För de satsningar som pågår med batterifabriker, gruvor och stålindustrins fossilfrihet genom grön vätgas, behövs ytterligare 70 TWh. Därutöver tillkommer andra elintensiva etableringar, bilar och vätgastillverkning. En bedömning är att elanvändningen kan komma att fördubblas redan till år 2035.
Svenska kraftnät planerar för investeringar på närmare 100 miljarder i det svenska elnätet under de kommande tio åren. Det totala investeringsbehovet i elnäten bedöms enligt branschorganisationen Sveriges Elkraftentreprenörer ligga på närmare 1 000 miljarder fram till 2045 varav 50 procent beräknas avse reinvesteringar.
Två intressanta yrkesroller
Drifttekniker
Yrkesrollen innebär arbete med produktion av kraftvärme, fjärrvärme eller fjärrkyla. Driftteknikerns uppgifter utgår från kontrollrum med driftövervakning av anläggning, optimera tryck, temperatur och flöden.
Lönenivå: 35 300 kr (genomsnittslön för alla yrken i yrkesområdet)
Distributionselektriker
Distributionselektriker arbetar med elkraftnäten, fjärrvärme- och/eller fjärrkylenäten för att säkerställa distribution i nätet. Det innebär till exempel läcksökning, avställning, reparation och driftsättning. Rollen kräver hög grad av säkerhetstänk, självständighet, ansvarstagande och problemlösningsförmåga. Det kan också krävas klätterkunskaper för att kunna hantera arbeten som ska utföras på hög höjd.
Lönenivå: 36 200 kr (genomsnittslön för alla yrken i yrkesområdet)
Andra yrkesroller
Det finns självklart ett stort antal yrkesroller inom området. Här är några av dem:
Beredare – elnät
En beredare är en teknisk projektledare inom elnät, blandnät eller kabelnät som behöver ha många kontaktytor. I arbetet ingår uppgifter som att arbeta med utredningar, undersökning och mätning, teknisk planering och kalkyl samt att säkerställa att erforderliga tillstånd, handlingar och avtal upprättats.
Driftledare – elnät
En driftledare hanterar driftsfrågor, avbrottsplanering och strategier. Det innebär att utföra övervakning av elnätet, hantera driftsstörningar, återuppbyggnad av störd drift samt nätoptimering och bevakning av nätets elkvalitet.
Projektledare – elnät
En projektledare är en teknisk projektledare inom elnät, blandnät eller kabelnät som behöver ha många kontaktytor. I arbetet ingår att projektleda och samordna processer inom ny-, om- och tillbyggnad av elnät.
Projektör – elnät
En projektör arbetar med ny- och ombyggnation av eldistributionsanläggningar och har förståelse för planeringsprocessen. Projektören bedömer olika tekniska projektlösningar och upprättar projektbudget. I arbetet ingår att ha en sammanhållande funktion g
Hur ser arbetsmarknaden ut?
I en rapport från Energiföretagen görs beräkningen att cirka 8 000 tekniker och ingenjörer behöver rekryteras under de kommande tre åren. Det framhålls även att företagen behöver tänka innovativt och hitta nya vägar, för att öka rekryteringsbasen. Något som också kan skynda på vägen till ökad mångfald i energibranschen.
Men det är inte bara energibranschen som behöver kompetens och resurser. Även industrin, transportsektorn, myndigheter och många andra aktörer behöver bemannas med rätt kompetens, vilket gör att samhällets totala behov av kompetensförsörjning med el- och energikunskaper är betydligt större än det som efterfrågas av energibranschen.
Var finns jobben?
Jobben finns både inom den privata och den offentliga sektorn. Företag som utför arbete på elnäten jobbar med att bygga elnät, besiktningar och underhåll på uppdrag av Svenska kraftnät eller andra nätägare och de finns över hela landet. Exempel på företag är Vattenfall Services, One-Nordic och Omexom. Kommunala fjärrvärmeverk och kraftvärmeverk är andra exempel på arbetsgivare.
Utbildningsvägar
På Yrkeshögskolan finns det flera utbildningar för dig som är intresserad av att bli elkraft- eller drifttekniker. Utbildningarnas längd varierar mellan 1 och 2 år varav några utbildningar kan genomföras på distans. Enligt en undersökning från SCB fick 93 % av alla elkraft- och högspänningselektrieker arbete året efter examen.
Innehållet i denna artikel bland annat är hämtat från områdesanalys: Energi – produktion och distribution av elkraft, värme och kyla framtagen av Myndigheten för yrkeshögskolans samt Arbetsförmedlingen.